Björnänge:

Björnänge är ett gammalt sammansatt änge-namn, där fördelen är björn. Det är sannolikt djuret 

björn det är fråga om. Änge ingår i namnen på ett stort antal slåttermarker i Jämtland.

Flemström B Ortsnamn i Jämtland 1983

 

 

Till startsidan | Till kartan

 

 

 

 

Brattland:

Bratt är det gamla ordet för brant, så byanamnets betydelse är uppenbar.

 

 

Till startsidan | Till kartan

 

 

 

Bunnerviken:

Bunner i Bunnerstötarna är inte tolkat, sannolikt är det frågan om samiskt språk.

Bunnerviken är en vik i Ånnsjön mot Bunnerfjällen.

Källa: Ortsnamn i Jämtland 1893, Bertil Flemström.

 

 

Till startsidan | Till kartan

 

 

 

Bräcke:

Bynamnet Bräcke är en böjd form av det gamla ordet bräcka som betyder brant backe. 

(Flemström B Ortsnamn i Jämtland 1983) Eftersom den äldre bebyggelsen i Bräcke inte 

ligger brantare till än de andra Årebyarna, så verkar namnet naturligast ur den gamla vintervägens

perspektiv, d.v.s. Åresjön.

 

 

Till startsidan | Till kartan

 

 

Duved:

Duved är ursprungligen namnet på edet, passagen, förbi den nuvarande Forsaforsen. 

Namnets fördel har inte att göra med fågeln duva utan är ett ljudhärmande namn på forsen.

Flemström B Ortsnamn i Jämtland 1983

 

Namnet (1423 i Dufwedhe) har i förleden en böjd form av duva, möjligen ett ljudhärmande namn på nuvarande Forsaforsa. Namnets efterled syftar på passagen, edet, förbi den nämnda forsen.

Källa Nationalencyklopedin

 

 

Till startsidan | Till kartan

 

 

 

Handöl:

Enligt sägnen skall jätten Hand eller Han varit den förste bebyggaren i Handöl. Första människan där 

är okänd, men den förste bebyggaren enligt äldsta Jordeboken 1546 var bonden Oluff i Handvig. 

Vad Höl betyder är dunkelt. Höla i Hallen är sammansatt av ett ord hol med innebörden kulle 

som i sammansättning med vin genom s.s. i ljud fått ö-vokal. Handöl skulle betyda Hands kulle.

Källa: Jämten 1962 samt ortsnamn i Jämtland 1983, Bertil Flemström

 

Till startsidan | Till kartan

 

 

 

 

Hårbörsta:

Hårbörsta skrevs på medeltiden Harpesta, -sta betyder ställe, gård. Hårbörs - har kommit av en 

bildning av ett gammalt ord "harp" som betyder torr, ojämn, skrovlig.

 

 

Till startsidan | Till kartan

 

 

 

 

Klocka: 

 Det finns ganska gott om "klocksägner". Oftast är det fråga om en kyrkklocka, som sägs ha sjunkit i något vatten. Ibland är en klocksägen också knuten till ett ortsnamn. Så är fallet med Klocka i Åre, men här är det inte fråga om en sägen av den vanliga typen. Enligt uppgift av en ortsbo skall en gång två barn, som gått bort sig, ha kommit till rätta tack vare ringning i en kyrkklocka, som monterats upp på platsen. Detta är dock med all säkerhet en förklaringssägen, som efteråt knutits till det redan färdigbildade ortsnamnet. Det finns också på norskt område en del ortsnamn, som innehåller ett "klock". De har som regel anslutning till fjäll eller höjder. Namn på -klock förekommer också i Ångermanland, men Klocka i Åre skall troligen ses i samband med "klocknamnen" på norska sidan, och namnet bör från början ha syftat på någon höjdformation i byns närhet.

Källa:Jämtländska ortsnamn, Bertil Flemström 1972

 

Till startsidan | Till kartan

 

 

 

 

Kläppen:

Kläpp betyder "slags höjd", namn på en höjd. I Norge kan det betyda "bergknalle" och i andra delar 

av Norrland betyder det ofta liten höjd. Kläpp har samma betydelse som klimp i exempelvis Klimpfjäll.

(Källa: Ortsnamn i Jämtland 1983, Bertil Flemström.)

 

 

Till startsidan | Till kartan

 

 

 

Lien:

Lien d.v.s. bestämd form singularis av ordet lid är sluttning. 

källa: Ortsnamn i Jämtland 1983, Bertil Flemström.

 

 

Till startsidan | Till kartan

 

 

 

 

Lund:

Ordet Lund finns i många ortsnamn och syftar på någon lund som haft samband forntida kult, "träddunge".

Källa: Jämtländska ortnamn, Bertil Flemström

 

 

Till startsidan | Till kartan

 

 

 

 

Medstugan:

Medstugan, den i mitten liggande stugan, bevisligen medeltida men omnämnd i handlingar från 1500-talet. 

Där hade tidigare funnits ett katolskt kapell och var länge benämnt som själastugan. Skalstugan och 

Stalltjärnsstugan uppfördes i början av 1600-talet. Medstugan var belägen mellan Duved och Sul och 

detta var den egentliga vintervägen till Norge.

Källa: Jämtland och Härjedalens historia, band I och band II

 

 

Till startsidan | Till kartan

 

 

 

 

 

Mörviken:

Uttal: Mårrvikja. Första kända skriftliga belägget - Marauik - är från 1351. Namnet är troligen bildat av 

det fornvästnordiska ordet marr, sjö, hav och betyder således Sjöviken. Det mindre sannolika alternativet 

till detta skulle vara en sammansättning av det fornvästnordiska ordet merr, d.v.s. Märrviken.

Flemström B Ortsnamn i Jämtland 1983

 

 

Till startsidan | Till kartan

 

 

 

Nordhallen:

Bynamnet Nordhallen är ett feminint substantiv, vars dialektala uttal enligt språkprofessor Herman Geijer

bör vara "Norhålla". Ortnamnet Nordhallen är en sammansättning av sjönamnet Norn och det norska ordet

hald som betyder sluttning, d.v.s. bynamnet betyder sluttningen mot sjön.

 

 

Till startsidan | Till kartan

 

 

 

Rännberg:

Betydelsen är okänd

Flemström B Ortsnamn i Jämtland 1983

 

 

 

Till startsidan | Till kartan

 

 

 

 

 

 

Skalstugan:

Skal (skard) betyder "inskärning", det har alltså med skära att göra. Det är ganska vanligt i betydelsen 

"bergspass, dalgång", t.ex. Skalsvattnet, Sylskalet, Forsaskalet. "Stuga" innebär "raststuga", övernattningsställe 

för forbönder och andra.

Flemström B Ortsnamn i Jämtland 1983

 

 

Till startsidan | Till kartan

 

 

 

 

 

 

Staa:

Staa, byn väster om Duved har ett namn som härleds från begreppet "å-kant, älv-kant".

Flemström B Ortsnamn i Jämtland 1983

 

 

Till startsidan | Till kartan

 

 

 

 

 

 

 

Storlien:

Lien d.v.s. bestämd form singularis av ordet lid är sluttning. Storlien - stor sluttning.

källa: Ortsnamn i Jämtland 1983, Bertil Flemström.

 

 

Till startsidan | Till kartan

 

 

 

 

 

 

 

Svedje:

Enligt Flemström vittnar namnet om svedjebruk. På 1400-talet omtalas Svedje i flera socknar i Jämtland.

Källa: Jämtländska ortsnamn, Bertil Flemström.

 

 

Till startsidan | Till kartan

 

 

 

 

 

 

Såå:

Bynamnet Såå är ensamt i sitt slag i Sverige. Däremot är det samma ord som det norska 

"sod" vilket dels betyder utsäde, dels "mark som besås", det är den senare Innbörden som här gäller.

Flemström B Ortsnamn i Jämtland 1983

 

Till startsidan | Till kartan

 

 

 

 

 

 

 

Tångböle:

Den äldsta kända formen skrevs 1493 Tanghaböle.

Den första delen av namnet betyder utskjutande udde. Den åsrygg som skjuter ut i Gevsjön kallas ju 

också idag för "tången". Böle är en form av "bol" som i fornsvenskan betydde boning, gård. 

Som ortsnamn är böle sannolikt inte äldre än medeltid.

Flemström B Ortsnamn i Jämtland 1983

 

Till startsidan | Till kartan

 

 

 

 

 

 

 

 

Vik, Vikböle

Vik, Vikböle: Boplats av vik i sjö. Böle boplats

Källa: Ortsnamn i Jämtland 1983, Bertil Flemström.

 

 

Till startsidan | Till kartan

 

 

 

 

 

 

 

 

Åre:

Innbörden av sockennamnet Åre är mycket oviss. Möjligen innehåller namnet en genitivavdelning 

av ordet "å" (älv)  (1983-1984)

 

- Namnet (1315-19 De Arum) är mycket svårtolkat. Rimligen har namnet äldst avsett

 en naturformation, varvid ett äldre namn på den mäktiga Åreskutan eventuellt kan komma i fråga.

2005-01-20 Källa Nationalencyklopedin

 

 

Till startsidan | Till kartan

 

 

 

 

 

 

Åsabyn:

Byn som ligger på en ås. En stor del av jämtlands ursprungligen naturbetecknande bebyggelsenamn 

innehåller ord som syftar på höjdformationer.

Källa: Jämten 1962 samt Ortsnamn j Jämtland 1983, Bertil Flemström

 

 

Till startsidan | Till kartan